Kungsbackas historia

Kungsbacka har en lång historia och gamla anor. I bygden har det funnits handelsplatser nästan så länge människor har bott i Sverige. Till en början handlade det om lokala marknader och till viss del regional handel men under vissa perioder i historien var Kungsbacka en internationell handelsstad med mycket sjöfart.

Kungsbacka har en lång historia och gamla anor. I bygden har det funnits handelsplatser nästan så länge människor har bott i Sverige. Till en början handlade det om lokala marknader och till viss del regional handel men under vissa perioder i historien var Kungsbacka en internationell handelsstad med mycket sjöfart.



Innan staden Kungsbacka kom till handlade olika folkgrupper med varandra på platsen där staden idag ligger. Man har hittat flera viktiga utgrävningar från vikingatiden i trakterna som tyder på att handel bedrevs här.



Kungsbacka växte fram som stad under dansk ledning, då som Koningsbakkae. Under medeltiden var staden viktig för den danska gränshandeln med Sverige och under en period räknades staden som Danmarks minsta. Koningsbakkae omnämns som stad för första gången år 1366 men staden fick inte sina stadsprivilegier förrän år 1408. Troligtvis fanns dock en handelsplats och liten stad vid Kungsbacka tidigare än så, under 1200-talet. Under den är tiden var den tyska Hansan väldigt aktiv och anlade städer längs de svenska kusterna. Flera tyska och nederländska fartyg använde då Kungsbackafjorden för framfart genom Sverige varför det torde sig rimligt med en stad och handelsplats vid fjordens mynning.



Tidigt under 1500-talet drogs stadens stadsprivilegier in. Det var kung Hans som ville koncentrera handeln till Halmstad. Under nästan 80 år, fram till år 1582 var staden utan privilegier. Något som dock inte stoppade stadens framfart, eller handel för den delen. I flera texter från tiden framgår att kungamaktens regler inte riktigt följdes i staden. Staden har försökt flyttas flera andra gånger genom historien men genom envishet och driftighet har Kungsbackaborna fått bo kvar.



En faktor till att staden varit en viktig handelsstad är dess läge. Läget vid kusten men samtidigt slättland och med närhet till skogsbygd gjorde tidigt staden till en strategisk handelsplats. Dessutom går Kungsbackafjorden genom staden vilket tillsammans med havet ger goda transportmöjligheter, till och från staden och både inrikes och internationellt. Innan järnvägen byggdes och innan ordentliga landsvägar fanns var vatten det absolut viktigaste och vanligaste transportsättet för gods.



Kungsbacka har alltid legat på gränsen mellan Sverige och Danmark, på båda sidorna i olika omgångar. Som den gränsby staden varit har den genom åren varit utsatt för en hel del, krig, bränder, skövling och andra attacker – både av danskar och svenskar och ibland även norrmän. Staden har bytt regent många gånger och varit danskt, norskt, svenskt och under en kort period även självständigt. Kungsbacka har dock, oavsett under vems styre de har legat, lyckats vara duktiga på att behålla god min mot alla inblandade och på så vis lyckats ha bondefred över gränserna. På så vis har handeln alltid fungerat fint.



När staden blev svensk på riktigt år 1658 blev Kungsbacka Sveriges minsta stad. Folkmängden var minimal och det tvistades om staden skulle få ha stadsprivilegier eller inte. Dock var staden förhållandevis folkrikt jämfört med övriga delar av Halland, varför stadsrättigheterna fick behållas. Under den här tiden hölls flera årliga marknader i Kungsbacka som samlade folk från hela länet för att köpa och sälja sina produkter. Samtidigt började dock stadens betydelse att minska. Grannstaden Göteborg började dra åt sig mer folk och näringsliv från de närliggande orterna.



I mitten av 1800-talet utbröt en stor brand i Kungsbacka som ödelade stora områden. Dock byggdes det mesta upp igen. Det satte dock sin prägel på staden som fortfarande idag präglas av de låga trähusen från sekelskiftet 1800/1900.



Fram till mitten av 1900-talet var Kungsbacka en ganska lite betydande småstad. Under 70-talet tilltog inflyttningen till staden och flera villor började byggas.



2006, i september utsattes staden för en ny stor brand. En av de värsta i Sverige på senare år. Ett elfel på restaurangen Ester satte igång en kraftig brand som slukade många av de gamla trähusen. Lägenheter, butiker, caféer och restauranger försördes totalt i den förödande branden.